inforeunion : Un regard Réunionnais - Ile de La Réunion - Océan Indien
INFO-Réunion INFO-Réunion

inforeunion : Un regard Réunionnais - Ile de La Réunion - Océan Indien
sak ifé nout jordu ék nout demin

Zistoir Malbar avec Sangara Difé Péna Dilo Pou Tinn


Culture - Kiltir
Jeudi 10 Juillet 2014

Monsieur Sangara Difé Péna Dilo Pou Tinn est un érudit. Cette fois, il nous raconte, ce que son père lui a racontait.
Son grand-père et sa grand-mère sont arrivés d’Inde et ont vécus ce qu’il nous raconte. Un bout du « tapis mandiant » de notre histoire commune et méconnue.


Pourquoi des hommes et des femmes venant d’Inde, deviennent des Malbars une fois à La Réunion ?
Quelle était le quotidien de ces gens venus comme engagés ?
 
Qui se rappelle encore le champs de raquettes qui allait de la rivière Sainte-Suzanne à l’Etang sur une largeur de vingt mètres ?
Que se passait-il dans ce fameux champs de raquette ?
 
Sangara Difé Péna Dilo pou Tinn à la manœuvre en vidéo…

INFO REUNION



      Partager Partager

Les commentaires

1.Posté par Bayoune le 11/07/2014 09:04
Mersi Méisyié Sangara, là nou wa vréman kisa la fé noute péyi, dan lo sang, la doulèr, la soufranss. Ou koné ziska dann lé zané 1956 - 1960, Sinbenwa, dosi latèr Carrère, mwin la koni kalbanon domoune té antasé ladan, té i dor dosi payass goni, kan té pa sinpleman dosi in goni. La nwite lo rat té i grouye dann so kan, kan domoune té i dor inpé èk la fatig, lo rat té i manze azot, zot piyé, èk la fatig, lo bann maléré té i san ariyin, riyink granmatin, lo travayèr té i ginye pi marsé, navé in gro trou dann son piyé. mwin la vu, koman i di sà ... èk mon de ziyé. Navé ankor osi la kloss té i sonn 4trèr é demi 5kèr, bann travyèr té mi an ta dovan tablisman, in kolonb té i fé fektivman lapèl, answite lé komandèr sakin té pran son lo gratèr kann pou alé bitasiyon, nadéfwa lo komandère navé in fizil konm dann tan lesklavaz, ou biyin in sabouk. Mésiyé ou sé in mémware vivante, sé dé boug konm ou i dwa klère anou dosi noute listwar, la pa bann fagosité dann lé zuniversité blan, noré bonpé zafère pou aprann. Mi azoute, ke lo bann travayèr lété payé à la golètt pou lo dépayaz et grataz kann. In golètt té i mezur an prinsipe 5 mètt, mé nadéfwa, lo komandèr té i zoué volère, son golètt navé 10, 20 cm an pliss. Ke dote moune la koni sète périyode i témwaye siouplé pou noute zanfan i youblié pa la doulèr noute zansèt lakoni pou fé noute péyi. Lé sertinman pa la départementalisation la kontrwi noute péyi ankor mwin sate i sort lerope/France.

Nouveau commentaire :
Facebook Twitter


Dans la même rubrique :
< >

Jeudi 12 Octobre 2023 - 13:02 Où écouter les concerts de Laurent GRZYBOWSKI

Mercredi 11 Octobre 2023 - 18:35 Une voix dans l'église